Ulltopia

Hansel

Här är min Hansel, stickad i Jamieson & Smith's jumper weight. Färgerna, som jag var så himla nöjd med när jag fick nystanen, blev inte så bra kombinerade som jag hade önskat. Jag repade upp en gång, och orkade inte göra det en gång till, annars hade jag nog bytt plats på det bruna och det mörkblå garnet. En nyans blått fick inte vara med alls för det skar sig mot de andra färgerna, så jag fick ändra randningen mot hur det var i mönstret.

Färgfadäsen till trots så har stickningen varit fantastisk. Mumsigt ullgarn i rätstickning, what's not to like? Vill absolut sticka en till så småningom, detta kan vara den ultimata t-banestickningen.

 

Påskgodis

Jag trodde att jag skulle få slut på turkost garn innan sjalen var färdigstickad. Så jag beställde lite mer från luftmaskan. Och bara ett litet nystan är ju knappt värt frakten, så jag beställde några extra. Det är alltid lite av en chansning att beställa garn på nätet, och jag trodde att färgerna skulle passa bra ihop. När jag öppnade paketet blev jag så glad, för mina små garnnystan ser ut som påskgodis och är fantastiska ihop.

Först tänkte jag sticka en till halv Hansel, och använda ett tunt, vitt ullgarn till själva basen, men när jag provstickade med garnet dubbelt så blev jag inte alls förtjust i resultatet. Så nu ligger detta till sig i väntan på att jag ska komma på hur jag ska göra. Det ligger framme i en skål och jag blir glad varje gång jag ser det.

Lyxsjal

Jag har precis stickat klart en spetsjal, och insett att jag behöver köpa ett sådant där stort pussel för att kunna blocka den. Jag misstänker att varken mattan eller soffan mår så bra av att perforeras av alla nålar, och nu får den ligga i den ständigt växande blockningshögen (det är 3 sjalar där än så länge).

Men sjalar är ju roligt att sticka, och jag har redan börjat på nästa. Det ska bli en Isneich, galet snygg sjal med keltiska flätor. Klart man vill sticka en sådan! Och istället för att ta något av alla de garner jag har i stashen, så lyxade jag till det totalt och köpte garnet som är i mönstret, Malabrigo sock.

Färgerna Aguas och Aubergine.

Jag misstänker att det här är en sådan stickning där det randiga, enkla partiet går rasande fort att sticka, och att själva flätdelen kommer ligga till sig i väntan på koncentrerat sticktid.

Spinna i Uppsala

 

 

I helgen som gick var jag i Uppsala på en spinnträff i Hemslöjdens lokaler. Det är alltid lika trevligt att åka till Uppsala, och det är alltid lika trevligt att träffa Uppsala-bor. Och framförallt var det trevligt att spinna igen! Det var väldigt länge sedan jag spann, och framförallt länge sedan jag spann koncentrerat och länge, så det faktiskt syntes resultat. 

North Reonaldsay som ska bli tvåradigt garn. 

När man är i Uppsala så måste man så klart gå till Yll & Tyll, garnbutiken som är ansvarig för mitt garnmissbruk. Jag bodde i Uppsala när jag tog mina första trevande steg in i stickningens värld, och Yll & Tyll hade allt som behövdes för att jag skulle bli ordentligt fast. 

Detta besök resulterade i två små nystan med Rowan fine tweed, i snygg turkos och brun, som inte gick att fotografer ordentligt. Tänker att det blir så muddar eller något liknande. 

Tyget som garnerna ligger på är det som jag vävde i vävlokalen. När jag klippte ned insåg jag att inslagstätheten har varierat kraftigt under resans gång. Inte optimalt när det gäller ett rutigt tyg.... Får se om det går att göra något med det trots det idiotiska misstaget. 

Kär i garn

Jag är ju väldigt förtjust i mycket garn, men har nog aldrig varit så kär som jag är i filtmakeriets entrådiga. Jag har börjat väva en sjal i hundtand och det är underbart!

Här är en dålig bild på ett vackert tyg:

Garnbollar

Jag har nystat garn. Väldigt mycket garn! Jag köpte några härvor med vad som förmodligen är lin 16/1 när vi hade en vävträff med linodlarföreningen. Jag hade tänkt göra stränggarn av dom (härva upp alla trådarna tillsammans och ha som inslag), men nu blir det kanske något annat. Eller så blir det flera olika projekt, för det är ganska mycket garn. Eftersom de var på härva så fick jag nysta upp dom, och härvorna var för stora för att få plats på min garnvinda. Jag har därför lagt upp härvan uppepå vävstolen, och sedan nystat av ett halvt kilo för hand. Det har tagit måååånga timmar!

Men jag älskar färgerna, och jag har fått väldigt mycket inspiration av att bara handskas med garnet, och så är ju garnbollarna så vackra i sig själva, så nu får de ligga och vara fina i en korg tills jag har plats i vävstolen för att väva med garnet. 

 

Garnfynd

Jag har nog för mycket garn. Jag rotade runt lite i en låda för att se om jag hade något bra bomullsgarn att sticka en kofta till Minoo med. Där hittade jag en hel liten skatt med garn från regnbågens barikfäegade vackra garn. Förhoppningsvis tillräckligt till en kofta. Jag hade helt glömt detta garn, så det var ju ett trevligt fynd, men samtidig känner jag att jag borde ha bättre koll.

Stickmojo på väg tillbaks?

I helgen så var jag med Åsa och våra döttrar uppe i Forsa för att titta på vävutställningen och shoppa loss lite. Om någon ska upp och bo i närheten av Hudiksvall så kan vi varmt rekommendera Frägsta kulturgård!

Det mest intressanta på vävdagarna för mig, var Filtmakeriets monter. Det var kärlek vid första ögonkastet. Så nu måste jag lära mig tova också. Deras garn var inte mindre än underbart! Av någon anledning så köpte jag inte något, men det har jag åtgärdat nu tack vare deras webshop. 

Däremot så köpte jag kardflor för att sy ett babytäck med ullstoppning. Det gick jag igång på helt när jag fick se de som de höll på att sy. Så nu fantiserar jag om påslakan - väva ett vackert i deras 1-trådiga ullgarn, eller använda ett befintligt ylletyg jag har, och pröva att brodera. Eller varför inte båda? Påslaka  ska ju ändå bytas då och då. Sen att Minoo kommer vara tonåring innan jag är klar spelar väl mindre roll. Det får bli en släktklenod eller nåt. 

Jag köpte även material och mönster från Solkustens spinneri, för att sticka en tröja till Minoo. Jag har suktat efter deras barntröjor länge, och nu slog jag äntligen till. Och bara tanken på denna tröja, och på filtmakeriets garner, har fått sticklusten att vakna till liv ordentligt. Så nu har jag tagit upp Noors kofta, som SKA bli klar i maj, och så håller jag på att maska av på en rätstickad sjal som också ska bli klar i maj (jag hoppas ge den till en av Noors fröknar på förskolan när hon slutar), och så planerar jag massa nya projekt, drar fram garnkorgar och räknar och funderar. 

Hoppas att energin räcker längre än till planeringsstadiet denna gång!

Designa i varpan

För mina bilplädar så var tanken att använda upp en massa rester av ullgarn som jag har från tidigare projekt. Jag hade en massa olika färger i ungefär samma tjocklek, så jag tänkte mig en väldigt randig varp, med smala och breda ränder blandat och inte någon som helst symmetri. 

När jag började varpa så märkte jag att det tog väldigt lång tid (och jag hade tidspress på mig eftersom jag skulle gå på bio med Noor, så jag kunde inte ta hur lång tid som helst på mig). När jag insåg att jag inte skulle hinna (och när jag tröttnat lite på det hela) så rotade jag rätt på några härvor med vitt ullgarn, och tänkte att jag tar några helvita partier emellan det randiga. 

Däremot så hade jag inte tid att nysta upp härvorna, så jag provade att varpa direkt från garnvindan. Det gick utmärkt!

Det sista problemet som återstod var att jag hade varpat den randiga delen av varpen i en enda varp. Men nu skulle ju det vita emellan, så jag delade upp den randiga varpen till 3 mindre varpar. Det gick bra det med. 

Och så här ser det ut i vävstolen:

Jag har det vita garnet som inslag, eventuellt så testar jag med ett grönt inslag till den andra filten, fast jag gillar hur det blir nu. Det är 2/2 kypert, 6 tr/cm. Den största utmaningen när jag väver är att få till inslagstätheten. Jag siktar på en balanserad väv med 6 inslag/cm, och om jag hade slagit precis rätt och jämnt så skulle kypertdiagonalen ha en vinkel på 45 grader. Jag använder ett vikt papper föratt mäta vinkeln, och jag har inte riktigt lyckats få till det, jag skulle behöva slå lite hårdare. 

Det är inte lätt att väva! Men otroligt kul!

Uppsamlingspost: Spinning

Just nu är det länge sedan jag spann, men jag hade en riktig spinn-mani för några veckor sedan. Jag började spinna Coopworth roving när Spinnargillet hade träff hemma hos mig, och det spann jag raskt upp till ett 3-trådigt garn. 

200 g, 337 meter

Efter det fortsatte jag raskt med 200 g Suffolkroving från Fibre Garden i Kanada. (En mycket trevli affär med spännande utbud och suverän service!) Detta är alltså riktig Suffolk, inte den grå "Suffolk" som man kan köpa från World of Wool. Jag spann med långtdrag, och det är ju alltid beroendeframkallande. Det blev också 3-trådigt. 

200 g, 192 meter

Innan detta så spann jag just den "Grey Suffolk" som man kan köpa från World of Wool. Även om det inte går att veta vilken sorts ull det faktiskt är, så älskar jag den fiberblandningen! Jag spann ett 1-trådigt garn, och jag blev så förtjust i det att jag beställde massor mer som jag ska spinna 1-trådigt. Min tanke är att väva ett tuskaftstyg och sy stolsdynor av det. 

100g, 505 meter

Det känns dock som ett väldigt framtida och läskigt projekt. Först spinna upp tillräckligt med garn för att räcka till både varp och inslag, och sedan väva med 1-trådigt handspunnet. Om jag lyckas så blir det superbra! Om jag inte lyckas så lär jag mig alltid något av det med.

(Samtliga garner är otvättade, de 3-trådiga för att jag inte har hunnit/orkat än och det entrådiga för att jag behöver ha det som referens för när jag spinner resten av det jag behöver till att väva med)