Åsa och jag var fyllda av ullinspiration sedan en spinnträff hemma hos Åsa, och vi bokade in en dag för att dra fram min kardmaskin och lattja lite med den. Kardmaskin är bra att ha, men det är inget som jag använder särskilt ofta, den ligger för det mesta nedpackad i en låda, och tas bara fram när det är något särskilt som ska göras.
Åsa blandade olika fibrer till fantastiska kardflor som kommer bli ett superhäftigt garn, det är jag övertygad om. Jag passade på att karda upp tesad ull som jag köpte på Wåhlstedts för sisådär en 4 år sedan.... Den ullen har stått i pappkassar i vardagsrummet bakom soffan, så det kändes som ett steg i rätt riktning att processa den lite. Nu tar den visserligen ännu mer plats, men är i mer spinnbart skick. Ska försöka spinna den när nuvarande projekt på rockarna är klara.
En sak som jag ofta stör mig på när det gäller att processa ull är att det som är fantastiskt vacker i lockform, kan bli ganska trist i kardflorsform. Färger och nyanser försvinner, och för att få ett kardflor med lite variation i, så måste man ha ganska drastiskt skillnad på färgen på lockarna. Kardningen jämnar ut alla färger, även om jag bara kör 2 omgångar i maskinen.
Så det som var fantastiska turkosa lockar i olika nyanser, är nu ett ganska så trist och enhetligt turkost kardflor. Men det kan ju bli fint som garn igen, jag får se.
Comments